torsdag 25 december 2008

Förundran, skimmer och ljus

Några av Er körde bil till midnattsmässan
och förmodligen hittade Ni enkelt vägen
Ni visste vart Ni skulle
Olaus Petri kyrka vet man väl var den ligger?!

Men om NI inte hade vetat
kunde vägskyltarna ha hjälpt Er
De ger tecken, pekar och visar
Den som är på väg har nytta av skyltar
som drar gränser och hjälper till
att peka ut riktningen
En skylt till en färjeterminal
kan avgöra om hemresan blir av

En skog av skyltar kantar våra vägar
räkna dem gärna – det gör jag ibland
De ska hjälpa oss när vi gör våra vägval
vi avkodar dem snabbt och skickligt

På Jesu tid gick resorna långsamt
Man kunde stanna vid vägskälen och fråga
Fanns det alls vägskyltar från Nasaret till Betlehem?
Håll till vänster efter Jerusalem?

Visste Ni förresten att Sverige har en Vägmärkesförordning?
3 § Vägmärken och andra anordningar skall…ge trafikanten vägledning, styrning och information för en effektiv och säker trafik. Vägmärken och andra anordningar skall vara utformade och placerade samt i sådant skick att de kan upptäckas i tid och förstås av de trafikanter som de är avsedda för.
(Vägmärkesförordningen 2007:90 § 3)

Vägledning, styrning och information
är inte det vad tro och religion också handlar om?

Om vi vill bege oss till okända platser
Läser vi kartor och vägbeskrivningar
Somliga följer skyltarna, andra
hör röster och följer dem
(det är inte så andligt som det låter)
eftersom de har skaffat GPS
Så småningom tar vi oss dit vi önskar
Men till det rike som inte är av denna världen
hittar vi inga vanliga skyltar längs vägarna
Vi behöver andra anvisningar

Bibeltexterna fungerar som kartor, skyltar
Med hjälp av berättelserna
där upptäcker vi tecken på Guds rike
men vi måste uppfatta, tolka och förstå

Jul efter jul läser vi julevangeliet, en märklig berättelse
Enligt kristen tro är den vägvisare
ger vägledning, styrning och information
Alla sinnen behövs när vi närmar oss texten
Vårt inre öga måste användas
och vi bör öva oss att
höra och förstå vägledningen med hjärtat

Samma gamla berättelse
Är den inte sliten, rent av utsliten?
Kan något så gammalt visa oss vägen idag?
Ska vi byta? Men Harry Potters kamp mot ondskan
kan inte ersätta Bibelns budskap!
Ta Göran från Västra Vingåker som
föddes den 20 januari 1949
eller ta Fredrik som såg dagens ljus
i Österhaninge den 4 augusti 1965
de kan inte ersätta Bibliska berättelser
Inte ens Barack Obama, frälsarförklarad
president elect, räcker till

Texten om Jesu födelse har tänt tro och väckt fantasi
Maria har i utläggningar, och t o m i Julkalendrar
placerats som födandes i baksätet
på en gammal amerikanare
Inte i ett stall - utan i ett garage
Maria och Josef har i Stockholm
stått i bostadskö, i väntan på en buss (Olov Hartman)
Jesus har fötts som svart i Afrika, som kines
och kanske kunde Jesus varit närking, från Vinön

Tydligare kan det inte sägas
att vi längtar efter en Gud mitt ibland oss
inkulturerad och som en del av vår kontext
Texten betyder att:
Gud lämnar sin heliga upphöjdhet
sin ogripbara storhet och blir en av oss
för att vi skall ana och förstå
att han älskar oss så till den grad
att han delar våra liv, våra villkor
Han föds och läggs i den krubba som
Ditt och mitt hjärta kan liknas vid

Vi vill lyssna, vill vara med här och nu
Men vi vill också vara med då och där
vid Maria och Josefs sida
på väg från Nasaret till Betlehem

Det är inte lätt att resa som gravid
i vår tid – hur var det då inte för Maria?
Sina prövningar delar hon med världens alla mammor
Maria och Josef kunde inte resa till Thailand,
Kanarieöarna eller Åre, de fick fly till Egypten

Kejsaren höll på att starta sitt skatteverk
och behövde en bättre folkbokföring
Kejsarens makt vilade på arméer och våld
så man gjorde som man blev tillsagd
Och kungen Herodes förtryck drev dem ut på vägarna
som om det varit i Somalia, i Sudan, i Darfour,
Fredsfursten drivs på flykt
i hatets och fiendskapens värld

Vi hör nu hur värdshusvärdarna visar
den unga familjen på porten: här är det fullt,
allt är uthyrt. Ni skulle ha bokat i förväg!
Ut härifrån! Bort!

Eftersom barnet läggs i krubban har
man dragit slutsatsen att vi befinner oss
bland djuren i en grotta eller i ett stall
Texten visar att: Jesusbarnet föds utanför och i fattigdom
Denna födelse känner miljoner människor igen
för de har inte heller makt och rikedom,
Allt utanförskap får en ny betydelse – ty Jesus är där
Och vi förstår: Livet kan bli annorlunda
världen kan bli en plats för
godhet, kärlek och fred!

Nu står vi på ängarna utanför Betlehem
med arbetsfolket, herdarna vaktar hjorden
Hade de bott i Sverige av idag
hade de kanske jobbat på naturvårdsverket
eller haft en renhjord att passa
Så öppnar sig verkligheten
En ängel står framför dem
Herrens härlighet lyser
Herdarna grips av stor förfäran.
Den lysande härligheten
handlar om gudomlig glans och ära
I herdarnas värld kunde det
skina, lysa och stråla nära Gud

Vi kan med dom känna förundran och bävan
den som kan förundras och hisna och kan också tro
Förundran och bävan, är trons och religionens förutsättning
och sedan förkunnas glädjebudskapet:
En frälsare är född, Messias Herren
Texten lär oss: Den som är betungad
och fängslad av vad det än kan vara
sjukdom, livsleda, övermäktigt arbete,
värk, sömnstörningar, brist på mening
kan i sin kropp, i sitt liv märka
vad hoppet och glädjen betyder.

Herdarna skyndar sig till Betlehem
och där finns barnet, Maria och Josef
Herdarna prisar och lovar Gud:
Allt var så som det hade sagts dem!

Julevangeliets text ger tecken och visar vägen
till en större verklighet: Allt är inte vad det ytligt
ser ut att vara
Julevangeliet handlar på ett plan om ett barns födelse
på ett annat plan om hur Gud blir människa
och helgar hela mänskligheten

Att vara barn, att bli människa är att
ha blivit berörd av Gud den helige
Därför skimrar det och strålar av psalmer
och dikter kring julen
Ljuset finns i texten om hur barnet föds!
Han som gör allting nytt!
Förundran!

Predikan i Midnattsmässan den 24/12 i Olaus Petri kyrka
Text: Lukasevangeliet 2:1-20

söndag 5 oktober 2008

Regnar det på änglar?

Predikan den Helige Mikaels dag
den 5 oktober 2008
i Örebro Olaus Petri kyrka
Predikotext: Johannesevangeliet 1:47-51
(Joh 1:47)

Se lite extra på varandra idag
Ni har just gjort som änglarna
stått upp och sjungit Gloria
Gloria, Gloria in excelsis Deo
Med julnattens änglakör
sjöng vi och om vi har gjort som änglarna
kanske vi blivit lite mera änglalika?
Kanhända Din bänkgranne
har något av en ängel i sig?
Annars säger vi väl så mest om barn
gärna sovande, att de är änglalika
Men med åren blir det snart förvandlat till ett:
Nej, han är ingen ängel minsann!

Idag har regnet öst ner
och det är inte utan att jag undrar
om Ni som kommit hit är sura…
Njae, inte sura kanske,
men våta eller genomblöta?
Paraplyer och regnrockar skyddar något
Fast regn har en förmåga att leta sig in
under glasögon, ner under kragar i nacken
så där så man ryser lite extra

Vi blir absolut våta och blöta
Men regnar det även på Guds änglar?
Dessa varelser som går mellan
Gud och människor
som kan träda mellan världar
utsända av Gud
Frågan verkar trivial
men leder oss till frågan om
änglarnas väsen
finns de i vår värld
underkastade dess lagar eller
är de till på den himmelska världens
förutsättningar?

Får man tro moderna filmmakare
kan det vara så att änglarna ibland
fylls av längtan att bli människor
De påverkas så av allt de ser och hör
att de kan längta efter att
känna människors känslor
att älska och lida, att blöda och läkas
att ge upp sitt änglaskap

I Wim Wenders film Himmel över Berlin
(Det finns en amerikansk version
Änglarnas stad, vilket väl innebär Los Angeles)
från 1987 möter vi två änglar
Änglarna i mörka överrockar
hör allt vad människor tänker,
de finns i ett ständigt brus
av människors inre röster
men änglarna vare sig hörs eller syns.
Berlin är deras plats där har de alltid varit
En av änglarna förälskar sig
och vill lämna sitt änglaskap
Vi är uppfyllda av vår egen utvaldhet
som människor, skapelsens krona
det är som om vi ville att
änglarna skulle vilja bli lika oss
istället för att vi skulle bli mera änglalika

När det rör sig utanför vår bostad om natten
undrar man vad det är
När det hörs ljud och
man ser skuggor fladdra
vill åtminstone jag veta
Vad är det som pågår?
Tänk om…
Det går en ängel kring vårt hus
han bär på två förgyllda ljus
Han bär en bok uti sin hand
så somna vi i Jesu namn


Tanken på att vi har personliga
skyddsänglar finns även i Skriften
Det kan bli till en bön:
Guds ängel, vaka över mig
håll mig i din hand,
och led mig tryggt från farans stig
till salighetens land.

Änglar finns! Det är många
över trons- och religionens gränser övertygade om
Deras egna erfarenheter övertygar
Ággelos på grekiska och
malák på hebreiska
betyder den som går,
sändebud, budbärare
(Läs gärnas mer i New Advent,
Catholic Encyclopedia)

Änglar finns i Gamla Testamentet
redan i berättelsen om Sodom
Och vi vet att Maria fick bud
av ängeln Gabriel sänd från Gud
Josef får beskedet om undret av en ängel
Herdarna får budskapet av en ängel
och den himmelska hären
sjunger lovsången till Guds ära

Och Jesus får stöd och har sällskap av änglar
När han frestas (Mt 4:11)
När djävulen ger upp
kommer änglar fram
och betjänar honom

I Getsemane (Luk 22:43)
visar sig en ängel från himlen
och ger honom kraft

Ibland är änglarna människor
ibland är de himlakroppar
naturfenomen eller varelser

Men vi ska inte glömma
att även ondskan ibland sägs ha
eller vara änglar
Den nedstörtade ängeln Lucifer,
fursten över luftens rike,
den andemakt som är verksam i
olydnadens människor
som det står i Efesierbrevet (kap 2)

Lucifer, ljusbringaren, ängeln nära Gud,
morgonstjärnan, en lysande stjärna på himmelen
Lucifer ansåg sig bara lyda under Gud,
Vi läste nyss ur Upp 12:7-9:
Och det blev en strid i himlen: Mikael och hans änglar
gav sig i strid med draken. Och draken och hans
änglar stred, men han övermannades och
det fanns inte mer någon plats för dem i himlen.
Och han, den stora draken, ormen från urtiden,
han som kallas Djävul och Satan,
han som förför hela världen,
han störtades ner på jorden
och hans änglar
störtades ner med honom.

Ondskan är besegrad i himlen
vi på jorden kämpar fortfarande mot ondskan
i förväntan om Guds kärleksfulla
och goda HERRAVÄLDE
Ty Kristus är uppväckt från de döda
Han sitter på Guds högra sida i himlen
över alla härskare och makter
över krafter och herravälden
över alla namn

Ni skall få se, säger Jesus
Ni skall få se himlen öppen
och Guds änglar stigs upp
och stiga ner över människosonen
Det är som om Jakobs stege (idag står det trappa,
är rest över Kristus
en trappa som förbinder himlen och jorden
Guds änglar gick upp och ner för den

I GT (1 Mos 28: 12) konstaterar Jakob att
Detta är en plats som väcker bävan,
det måste vara Guds boning,
här är himlens port.

Ni skall se, säger Jesus
och bilden han visar oss
den förkunnar hans allmakt
på hans eviga rike
han Lammet som sitter på tronen
omsvärmad av den himmelska härskaran

Änglarna är Guds
är härolder från riket
som inte börjar långt borta, därute
utan här i mitt och ditt hjärta
I hjärtats himmelska miniatyr
öppnar sig Guds rike

söndag 28 september 2008

Kom och bli en del av undret!

Predikan i Familjemässan 19 Söndagen e Trefaldighet
i Olaus Petri kyrka, Örebro
Text: Mark 2:1-12

Idag ska vi bygga ett hus
och vi ska få vara med om ett under
Huset bygger vi av altarrunden
Jesus kommer hem till Kafarnaum
och alla tycks ha hört ryktet
och kommer för att höra honom berätta
Så idag får vi gå hem till Jesus

Nu är Ni som vill välkomna
att komma hit fram som om Jesus
var här - kom och sitt
hemma hos Jesus
Vi sjunger Vi sätter oss i ringen
och tar varann i hand...
(Sv Ps 608)

Hade det hänt idag att Jesus kom
hade många fått nyheten via en radio
(som den här jag sätter igång...)

Det fanns fyra vänner som hade
en sjuk kamrat
(Ber fyra barn att ta en handduk
i var sitt hörn och på
handduken ligger en illa medfaren trädocka)
Och de hade ju ringt till sjukhuset
om det funnits sjukhus på Jesus tid
förresten ringa blev det ju inte tal om
för den här fanns inte (håller upp en mobiltelefon)
Och distriktssköterska eller hemsjukvård, nej
det hade man inte

Ingen ambulans (visar en bil) kunde komma körande
och inget ljus kunde lysa, som det här
blinkande ljuset
(håller upp
en blinkande lampa)
och inga sirener höras

Men de fyra vännerna gjorde det bästa
de kunde för sin sjuke kamrat
de bar honom till Jesus
Det är sådant som händer nära Jesus
han som lär oss att älska varandra
och att älska varandra ännu mer
och ännu lite till
Men när de kom hem till Jesus
var det så fullt med folk, så trångt
och rörigt att de kom inte fram
Ingen släppte förbi dem
Påhittiga och kloka
ja lite listiga och smarta
som de var
klättrade de upp på taket
och sänkte ner sin vän
framför Jesus
En himmelsfärd
fast åt andra hållet
och nu med hjälp av
snören och säng och handkraft

Nu får Ni försöka tränga er fram här...
Det går inte ens här i kyrkan att komma fram
Hmmm...
Ni får ta hjälp av de vitklädda
änglarna (tjänstgörande präster
får rycka in som änglar och bistå)
Om Ni inte kommer fram så
blir det till att klättra upp på
taket med hjälp av
knäfallen...

Till sist kom den sjuke till Jesus
Han såg att undret redan hade börjat
Den av oss som har så goda vänner
som hjälper och gör en bår
och bär iväg den som är sjuk
till den som kan hjälpa,
den personen har redan varit med om
en del av undret
Till undret hör deras starka tro:
Jesus kan! Vi bär vår kamrat
till Jesus!

Och nu gör Jesus det han kan
Han tar hjälp av änglar
och talar med Fadern
och så gör han den sjuke frisk
Han förlåter hans synder och
säger åt honom
att stå upp
och att ta sin säng och gå
Och undret är ju inte bara
det som händer i det ögonblicket
när den sjuke känner kraften återvända
förlamningen släpper
han blir fri

Undret börjar lång innan dess
och slutar långt senare
Han som blev frisk
går sedan som ett vittnesbörd
och är så själv en del av undret

Vi kan också bli delar av Guds många under
här på vår jord, i vår stad
genom att älska varandra
som Jesus älskar oss.

Jesus, är min vän den bäste

tisdag 12 augusti 2008

Frihet att göra...och att låta bli

Frukten mognar och lyser på trädens grenar
Det påminner mig dagens text om
En text jag grubblat mycket på
och förmodligen missförstått
det är ju så lätt att fastna på detaljer
För mig var kärnan:
Vems ax tog lärjungarna
Fick de verkligen ta av säden?

Under min skoltid fick jag en gång
en chans att äta mogna päron
på träden i den där villaträdgården
jag så ofta gick förbi
En mur av sten stod i vägen
några av mina kamrater var tydliga hinder
de ville hem för att spela fotboll
och till sist blockerade samvetet
den där lilla figuren med vingar som sitter
på ens axel i serier

Muren kunde man klättra över
Vännerna, ja dem struntade jag väl i just då
Och samvetet gick att tysta...
Sedan, efteråt när fruktstunden skulle börja
kom ångern
Och jag lovar: eftertankens kranka blekhet
kan växa med varje tugga
Där satt ett litet blekansikte och tuggade på ett päron
som växte i munnen och som
han inte längre vill ha eller veta av

Det som tillhör andra tillhör andra
Man rör det inte, man tar det inte, man låter bli!
Allemansrätten att plocka bär och frukt
gäller inte andras trädgårdar!
Trots att jag fått lära mig det rätta
har jag gjort fel och samvetet har värkt
Det var flera som testade att göra något förbjudet
De mumsade på äpplen, päron, mullbär och
bär som knappt finns längre: krusbär!
Vi föll för urtidens frestelse
Ja, vi lockas och frestas alla liksom
Adam och Eva att ta oss friheter
att göra det som är förbjudet och orätt
att ta för sig av det som inte är tillåtet

Den som pallar snattar och stjäl naturligtvis
även om ordet andas mer av upptåg
(pojkstreck kan det väl knappast heta idag?)
Dagens 60 åringar vet att det är 90 år sedan
det pallades frukt i Elsa Beskows värld
och farbror Blå hytte med näven åt frukttjuven
men i omvärlden var brotten oftast
och är fortfarande
omänskligt mycket värre

I somras hörde barnen mitt i sin lek
det för dem nya ordet och de undrade nyfiket:
palla, vad är det? I letandet efter exempel
kom jag på att lärjungarna gjorde ungefär så
De gick genom åkrarna och tog för sig
Så jag berättade om lärjungaskaran
som pallade, men av säden.
Frågan kom direkt: Lärjungar, vad är det?

Jesu sällskap trampar fram genom åkern
och vi som sällan står upp för vilodag och helgdag
eftersom också vi ska bara…
handla, sporta, arbeta; vi drabbas inte
Problemet med reglerna för sabbaten
kunde förr - kanske en inaktivitetens tråkiga Långfredag -
ha hjälpt oss att förstå att allt inte gick an en helgdag
I texten ser vi oavsett sabbatsbud eller stöldförbud
(som i sjunde budet)
frågan om vad som är rätt och fel,

Lärjungarna tog ax i sädesfältet
trots att åkern inte var deras
vilket alltid har förvånat mig
Men nu när jag förberett den här predikan
har en bibelkommentar pekat på en enda vers
som förändrade min förståelse:
enligt 5 Mos (23:25) var det tillåtet
När du kommer in på någon annans sädesfält
får du rycka av ax med handen
Tänk när man vet
kan så mycket grubbel undvikas

Gränsen mellan rätt och fel uppluckras
mellan vad man får och inte får
regelerna tycks flytande, gränserna flyttbara
Aftonbladet och Expressen och andra media
inger oss sådana tankar
Vi läser om laglöshet och normlöshet
om vilsenhet och frustration
om bestialiska hemskheter
människor begår mot varandra
Inte kan det vara enkelt att avgöra
vad som är rätt och fel
om man inte vill ha några auktoriteter
om mitt jag är en social konstruktion
om varje situation är unik

Allt fler tar sig mandatet att forma alldeles
egna regler och mönster
Individualismen går ibland så långt
att den hotar föreningen, församlingen,
ja, gemenskapen i samhället

Frihet är ett stort ord med många innebörder
Friheten ligger ju inte i att göra allt som är möjligt
i att överskrida alla gränser för upplevelsens skull
utan i valet, i att det finns
Att låta bli kan verkligen vara en frihetshandling!

Sabbaten blev till för människan
inte människan för sabbaten,
säger Jesus och innebörden är klar
Ska man överskrida gränsen
är det för att göra det som är rätt och riktigt
det som är bra för människors liv och hälsa!

Inte heller sabbaten får inte hindra oss
religionen ska inte stå i vägen, lär oss Jesus
Han ger oss inte en laglöshetens höga visa
delar inte ut fribiljetter till att strunta i
normer och regler, att bryta lagar
Ska det ske - ska det ske av nödvändighet
och därtill i människosonens sällskap eller spår!

Jesus pekar in i världen
Här hör vår andlighet hemma
Här hör vår gudstjänst, vår helg
oupplösligt ihop med att göra det som
är rätt, sant och gott
det som är bra för människor

Kyrkans gemenskap hjälper oss att leva
fritt och ansvarsfullt
Just det borde få fler människor att flockas
Barack Obama skriver i sin biografi
Min far hade en dröm
om människor som återvänder till kyrkan
där kunde de göra nytta
de bekräftade varandra
deras gåvor och förmågor togs tillvara
och de sammanflätades till ett begripligt vi

Stor glädje delar vi idag genom gåvan
till oss alla - församlingens nya invigda altare
Altaret i vår mitt är en plats
där en gräns överskrids
för människans och salighetens skull
Jesus bryter väg genom död till liv
altaret blir mötesplats mellan tid och evighet
mellan himmel och jord
Altaret är också en påminnelse om
att ett liv med Kristus får sitt uttryck i kärlek
då det som skett skedde för kärlekens skull
Ty så älskade Gud världen att han…
Himmelrikets måltid handlar om delande
medmänsklighet, solidaritet, gemenskap
Till altaret bär vi fram våra gåvor som ska
bidra till förändring och förnyelse
som ska bli Guds under i världen

Inget får hindra vårt delande
Vi vill dela med ungdomarna i Ilemera
skolan i Tanzania för barn
vars föräldrar gått bort i aids
med människor mitt i krisen, i sjukdomen som bryter ner,
med dem i ensamhet, i fattigdom
i detta hör vi samman
Välj att göra det rätta och goda!
Det är frihet!
Välj att avstå från det onda och destruktiva!
Det är frihet!
Välj ett liv med Kristus som hörnsten!
Det är frihet!

Predikan den Tolfte söndagen e Trefaldighet
text: Markus evangelium 2:23-28
den 10/8 2008 i Olaus Petri kyrka
då ett nytt altare invigdes av biskop Hans-Erik Nordin

söndag 20 juli 2008

Helhjärtad i ont eller gott

Konsten att skylla ifrån sig är en utvecklad sysselsättning. Vi är som vi är och gör som vi gör och det beror på samhället, på omständigheterna, på lärarna, föräldrar, kamrater, tillfället... Att skylla på någon annan är ett sätt att försöka undvika eget ansvar!

Ibland beror det på medierna. De har verkligen ett ansvar för att vi tänker på nya sätt. Vi övertar mediernas världsbild. Bara det som står i tidningen eller syns på Tv betraktas som verkligt. Syns det inte är det som om detta något inte finns. Bara det som syns är verkligt. Ni kan utveckla tanken själva.

Kanske har Ni som jag träffat på, även bland unga människor, reaktionen när något de gjort blivit upptäckt. De blir mer upprörda över att ha blivit avslöjade än över den handling de kan ha gjort som är fel eller tvivelaktig. Den nya logiken resonerar – det som inte syns, finns inte. Och blir det upptäckt är det mer klandervärt att man blir påkommen.

Förvaltaren idag hör nog till samma grupp. Han har förskingrat och stulit och blir avslöjad. Men han slutar inte. Att brottet blir känt bekommer honom inte riktigt. Istället skaffar han sig en pensionsförsäkring genom att lura sin uppdragsgivare ännu mer. Människors lån blir delvis efterskänkta. Och förvaltaren kan senare, när han fått sluta, inkassera egna fördelar av dem han gynnat.

Brottslighet och oärlighet sina stränga moralregler. Där kan man inte ostraffat lura och stjäla. Då händer hemskheter, om man ska tro medierna som berättar om organiserad brottslighet, om maffia och kriminella gäng. Skuld och heder. Stenhårda regler. Förvaltaren är lojal mot sin brottslighet. Utifrån den synvinkeln är han förnuftig och förutseende. Men utifrån ärlighet och sanning är han en skurk, en oförbätterlig, listig och beräknande tjuv.

Texten visar att man kan vara helhjärtad och överlåten även åt osanning och brott. Det är det odelbara engagemanget som står i centrum.

Är man trogen i smått är man trogen i stort, är man ohederlig i smått är man ohederlig i stort, konstaterar Jesus som ett allmänmänskligt faktum. Är vi inte pålitliga, antingen som ohederliga eller som hederliga, så vill man inte ge oss förtroende eller ha med oss att göra. Engagemanget, det helhjärtade vill man ha.

Texten målar upp motsättningen mellan Gud och Mammon. Men översätt den inte med andligt mot världsligt. Var och en har sin kallelse att, i sitt sammanhang, i sitt yrke, med sina gåvor, stå i tjänst hos Gud...eller Mammon. Även den som arbetar i världen har samma uppdrag.

Det är en kompromisslös Jesus. Ingen kan tjäna två herrar! I Tankar inför dagen sa i veckan 17/7 en poet att prästen i hans kyrka hade sagt att Jesus var emot bokstavstro (Allhelgonakyrkan på Södermalm). På ett sätt är Jesus mot lagiskhet, mot den bokstavstro som inte söker efter lagens syfte, efter reglernas poäng, utan tror att det formella efterlevandet står över det medmänskliga. Men han är inte mot radikal efterlevnad.

Men Jesus är inte den kravlösa snällhetens budbärare. Hans radikala tydlighet ger alternativ att välja mellan. Hans krav bär släktskap med sådant vi normalt upplever som fundamentalism och bokstavstro. Ibland till och med skärper Jesus lagen. Läs bara Bergspredikan och kom sedan och säg att Jesus tycker att man skall göra som man vill med bokstaven.

Det Dubbla kärleksbudet i Matteus 22 är ingen enkel regel. Du skall älska Herren din Gud, med hela ditt hjärta och med hela din själ och med hela ditt förstånd...och du skall älska din nästa som dig själv. Skulle detta vara kravlöst? Något vi kan göra som vi vill med?

Idag är Jesu anspråk totalt: hela människan helhjärtat i Guds tjänst!

Predikan 9 Söndagen e Trefaldighet
i Gothems kyrka på Gotland
Text: Lukas evangelium 16:1-13

lördag 12 juli 2008

På dörren står antingen eller

Affischkonsten lever ännu trots alla nya kommunikativa medier. På affischer avbildar man tåg, båtar, fasader ja allt mellan himmel och jord. Och jag tror att Ni också någon gång har sett affischer med dörrar. Fotografier av verkliga dörrar, enkla och utsirade, målade och snidade, med järnbeslag och ornament. Dörr vid dörr vid dörr...

Förmodligen finns det människor som samlar på dörrar. Ja kanske inte så många på verkliga dörrar, men på dörrars utseenden. Det är ju en intressant och nog så viktig arkitektonisk detalj. Dörrarna ger tillgång till ett hus, en gård. Och dörrarna tillåter oss att lämna platsen vi besökt.

Kyrkodörrar är ofta imponerande, stora och tunga. På Gotland kan en och annan dörr illustrera dagens text. Trots övermäktigt majestätiska dörrar finns där, nästan dold, i den stora portalen, en liten ganska smal och öppningsbar dörr.

Vid och bred, trång och smal. Fördärv eller liv. Så ser alternativen ut. Och bilderna Jesus använder är port och väg. På dörren står idag antingen eller. De religiösa metaforerna är tydliga så till vida att det smala och trånga visar att här står man inför livets verkliga val. Det vida och breda ger vid handen en lätthet, något bekvämt och framkomligt. Det smala mer av kamp och ansträngning.

I Psaltaren finns det åtskilliga dörrar och portar. Där finns stigar och vägar.
Israels folk irrar i öknen, men: Han lät dem finna den rätta vägen till en stad där människor bodde... Ps 107:7 De som vandrat vilse kom till rätta.

Jag skall begrunda dina befallningar, jag skall ge akt på dina vägar...Låt mig förstå den väg du befallt, så kan jag begrunda dina under...Låt mig aldrig slå in på lögnens väg, och ge mig i nåd din lag. Sanningens väg har jag valt, dina lagar har jag för ögonen. Ps 119:27, 29-30

Sanningens väg eller lögnens väg, vi har tydliga varandra uteslutande alternativ. Människor kan gå den väg dina bud visar (v32), dina stadgars väg (v33) istället för att gripas av snöd vinning, av det meningslösa.

Och i herdepsalmen läser vi: Han ger mig ny kraft och leder mig på rätta vägar, sitt namn till ära... Ps 23

Det finns redan i Gamla testamentet en Guds väg, en livsväg som kännetecknas av sanning och rätt. En väg vi kan finna och lära oss att vandra.

När de går genom Bakaträdens dal blir den en flödande källa, höstregnet fyller den med välsignelse. De går genom port efter port tills de möter Gud på Sion. Ps 84:7-8

Gå in genom hans portar med tacksägelse kom till hans förgårdar med lovsång. Ps 100:4

Öppna för mig rättfärdighetens portar! Jag vill gå in och tacka Herren. Här är Herrens port, här får hans trogna gå in. Jag tackar dig för att du hörde min bön och blev min räddning. Ps 118:19-21

Portarna skulle kunna vara templets portar. Men de är mera än så. Portarna öppnar för Gud på Sion. Genom dem kommer man till Gud. Stannar man utanför - stannar man utanför.

Tanklösheten leder till fördärv. Bekvämligheten, minsta motståndets lag, för vilse. Många väljer den vida porten på den breda vägen. Men få finner den smala vägen som leder till livet. Här kan det vara läge att sjunga Psaltarpsalm 656. Visa mig, Herre, din väg, visa mig, Herre, din väg. Jag vill vandra i din sanning, jag vill vandra i din sanning. Orden är hämtade från den 25 psalmen i Psaltaren.

Idag slingrar många predikanter sig. Texterna ställer oss inför ett val, ett antingen eller. Det finns en exklusivitet för dem som tror och vill vandra på Herrens vägar. Dagens krassa besked är att det breda och vida leder till fördärv. Liv och fördärv står verkligen emot varandra.

I Johannesevangeliets 10 kapitel finns fler bilder som samspelar med dagens text. Den som inte går in i fårfållan genom grinden utan klättrat in på ett annat ställe, han är en tjuv och en rövare. Men den som går in genom grinden är fårens herde. (Joh 10:1-2) Jesus utvecklar bilden och erbjuder sig själv: ...jag är grinden in till fåren (v7)...Jag är grinden. Den som går in genom mig skall bli räddad (v9).
Han avslutar med löftet om liv: Jag har kommit för att de (fåren) ska ha liv, och liv i överflöd. (Joh 10:10)

Idag står liv och fördärv emot varandra. Fördärvet är ett liv utan Gud. Som kan vara gott och präglat av kärlek. Men risken att gå vilse är överhängande. Bort från det som kännetecknas av sanning och rätt. Texten visar till slut på utanförskap och förvisning. Och liv. Här handlar det om gemenskap med Gud. Och ska sanningen fram är vi som vill vara kristna ibland gjorda av ett så hårt material att vi inte helt genomsyras av Guds vilja. Men valet är att gå Guds väg, hålla sig till Guds vilja. Tillhörighet och himmel ligger i vägens riktning.

Kan man tala sakligt om detta? Blir det inte bara ett överbetonande av det egna valets förträfflighet och ett utdömande av andras vägval? Heja kyrkan och förkastelse åt andra?

Förr var avskräckning en metod för att skaffa människor ett skydd, ett slags automatiskt försvar mot sådana faror. Kanske är det förklaringen till att så många fortfarande uppfattar även den mjäkigaste predikan som dömande och svavelosande. Man skrämde för synden och dess konsekvenser. man varande för alla faror med domen som svart relief. Vi behöver inte skrämmas. Vi behöver inte peka finger, inte döma. Vi vet.

Att det resulterat i en idyllisk och romantiserad bild av Jesus som den snälle, rare och söte är olyckligt. I Jesus möter vi istället realismen och insikt i och kunskap om livets verkliga villkor. Ondskan är verklig. Synden är ingen illusion. I Jesus finns bot och nåd, där finns vägen vidare...

Vårt uppdrag är att hålla fram livets väg! Att erbjuda den oansenliga och smala porten. Att peka på Jesus. Inför honom delar sig vägen. Han erbjuder livet, ett överflödande liv med kontur och mening.

Predikan 8 söndagen i Trefaldighet
i Norrlanda kyrka på Gotland
Text: Matteus evangelium 7:13-14

söndag 22 juni 2008

Uppgiften är att förkunna soluppgången

Den Helige Johannes Döparens Dag
Predikan i Örebro Olaus Petri den 22/6

Namn brukar vara valda med
en alldeles särskild omsorg
Vi vet inte alltid varför våra föräldrar
fastnade för det namn som sedan blev vårt
namn i släkten, bibliska namn
namn med en särskild betydelse
Vi läser i böcker som Våra namn, (ICA Bokförlag)
eller söker på nätet efter namnet Johannes

Johannes finns i många varianter
och kortformer som John, Jan, Jens
Hans, Sean eller Ivan

En gång för några år sedan
på en konsert i Norrköping
presenterade man ett nytt stjärnskott
en lovande pianist: Giovanni Pullmani
Han kom in med svart axelångt hår
som en ny Robert Wells
men efter en stund drar han av sig peruken
och där sitter en mer än medelålders John Pohlman
Och vi inser att Giovanni också uttyds Johannes
liksom John

Ursprunget är Jehohanan som man
översatt som Guds barmhärtiga gåva,
Guds nådegåva, Herren är nådig
Nådegåvan Johannes fick hans föräldrar
Elisabet och Sakarias sent i livet
Och grannar och släktingar fick höra
vilken stor barmhärtighet Herren
hade visat henne
, Elisabet

När Sakarias fick bud från ängeln
Gabriel att Elisabet skulle föda ett barn
tvivlade han och ängeln meddelade
att Sakarais skulle bli stum till
det skedde.
Man frågar Elisabet varför pojken
ska heta Johannes
Det finns ingen i den släkt
som bär det namnet
redan då gick även förnamn i arv
När pojken skulle omskäras
bekräftar Sakarias att Johannes
var det namn pojken skulle bära
och så löstes hans läppar och hans tunga
och han talade och prisade Gud


Vad händer då? Klappar alla i händerna¨
och jublar och slår volter i ren förtjusning?
Alla de kringboende greps av fruktan
och man undrar vad det ska bli av detta barn…
Vi känner igen egen oro:
vad ska det bli av ungarna…

Johannes skulle som profet bana väg
för Messias Frälsaren som skulle komma
och psalmen från 1 advent passar idag:
Bereden väg för Herran!
Berg sjunken, djup stån opp!
Han kommer, han som fjärran
var sedd av fädrens hopp.
Rättfärdighetens förste,
av Davids hus den störste
Välsignad vare han
som kom i Herrens namn

Texten i Lukasevangeliet kap 1:68-79
är Sakarias lovsång
Använd över hela världen i tidegärden
Välsignad är Herren, Israels Gud
som besöker sitt folk och ger det frihet
Av nåd och barmhärtighet
ger Gud sitt folk frihet
Friheten tillhör hans folk
vare sig det är fängslat bakom galler
inspärrat som slavar och tvångsarbetare
eller fångat av världens lockande möjligheter
uppslukat av tidsandan, vilsegånget
räddhågat, osäkert
In i detta påpekas som ett himmelskt faktum:
Gud ger sitt folk frihet!

Varje kristen människa är en fri människa
även om hon inte lever fri
utan bunden och som slav
under beroenden, missbruk
i verkligheten är hon fri
och kan upptäcka sin frihet
kan börja andas frihetens höga luft

Frihet för den som alltid är ensam
kan betyda gemenskap, samhörighet med många
och för den som alltid är omgiven av människor
rätten att vara själv, ensam
För den fattige – rikedom
den sjuke – hälsa
Beroende på hur vår tillvaro ser ut
uppfattar vi frihet utifrån oss själva
Men vi glömmer inte att frihet har politisk,
ekonomisk och social betydelse.
Freedom is coming, kunde man påminna varandra
i ofrihetens och apartheidpolitikens Sydafrika.

I En kristen människas frihet, skriver Luther att
En kristen är en fri herre över allting
och ingen underdånig
En kristen är allas tjänare
och var man underdånig
Fri att vara självständig och obunden, fri
Men även fri att välja att stå i tjänst

Det är inte heliga kläder
inte platser, inte övningar
som ger människan hennes frihet
sånt kan vilken skrymtare eller
hycklare som helst ägna sig åt
Det heliga Evangeliet, Guds ord
ger henne friheten
Genom Kristus äger vi friheten
Vi är fria att närma oss Gud
vi behöver inga medlare

Gud står fast vid sitt heliga förbund
och rycker folket ur fiendernas hand
Johannes ska gå före Herren
Han skall komma ner till oss
från höjden
en soluppgång för dem
som är i mörkret
och i dödens skugga
och styra våra fötter in på fredens väg

Sådana ord kan vi knappt förmå oss att säga längre
vi är så balanserade och lagom
Ord som dessa blir i mångas öron mer komiska
än ord med kosmisk räckvidd
De blir retoriska schabloner
istället för påtagliga erfarenheter

Johannes förkunnar soluppgången
frimodigt, djärvt och med ett bildspråk
som pekar mot total förändring:
Varje klyfta skall fyllas
varje berg och höjd skall sänkas.
Krokiga stigar skall rätas
och steniga vägar jämnas.
Och alla människor skall se
Guds frälsning!

För den som mött Gud
hör det halvljumma och utspädda
till det förflutna - nu är allt förändrat.

Ner till oss från höjden
Gud är inte längre avlägsen
långt borta, på distans
Ner till oss från höjden
Till oss, till dig och mig
Guds helighet flyttar in i våra liv
in i vår tillvaro: Ner från höjden

Nu med en ny morgon där
gryningsljuset skingrar dunklet
Gud är soluppgång för den som sitter i mörkret
Gud är soluppgång i dödens skugga

Kolsvarta natten tvingas undan
vi får soluppgång

Men ljuset och friheten är inte alltid påtaglig
varje dag ser vi inte ljuset
vi är famlande, allt är grått, mörkt, vilset
Men soluppgången finns
Guds frihet tillkommer oss!
Den ges oss! Den kommer att lysa!
Den jagar bort mörkret!
Så låt oss bekänna att
Herren Jesus är vår soluppgång!
Då kan vi frimodigt gå ut i frihet

Försoningens dag och uppståndelsen dag
har kommit och allt är förändrat.
Gå ut i den! Äg vad i Kristus du har.
Den värld som är hans på dig väntar.
SvPs 601:1

söndag 1 juni 2008

Jag trivs bäst i andras sällskap

Predikan 2 söndagen efter Trefaldighet
den 1/6 vid Vallfärdsmässan i Riseberga klosterruin

Ska du inte hänga med?
Du kan väl komma med?
Jag fick frågan och sa genast ja.
Vännerna skulle samma kväll
gå på bio för att se den där nya filmen
Men på kvällen hade jag förhinder
jag blev besviken och vännerna kände sig svikna

Frågan som är en uppmaning: Följ med!
Vi vill vara tillsammans
vi vill göra och uppleva saker gemensamt
Men vi har nästan alltid motfrågor
- Vart då? Vart ska vi?
Fotvandra i fjällen, hoppa fallskärm,
flyga ballong, klättra i berg eller
äsch, vi dricker en kopp thé.

Den senaste veckan har man frågat:
Du kan väl följa med…
Vart då?
Till Riseberga,
till gudstjänsten så klart!!

Denna ljuva sommardag förstår vi
varför många med Ulf Lundell
trivs bäst i öppna landskap
Vi ser oss omkring och njuter
av det öppna, av vind och vidd
Guds godhets rikedom slösas

Människan är ett sällskapsdjur
en social varelse som
har svårt att leva enbart av skönhet
Vi behöver samhörighet och gemenskap
Och hur trevliga öppna landskap än är
så sjunger vi oftare samhörighetens lov:
jag trivs bäst i andras sällskap!

Ibland vill vi vara med andra
så ofta och mycket att man undrar
hur vi trivs i vårt eget sällskap,
hur har vi det när vi är ensamma?
Men övergivna är vi inte
inte ens i den mörkaste dödskuggans dal
behöver vi ängslas eller frukta det onda
Ty Du är med mig!

Tänk på när ni blev kallade,
läste vi i Korinterbrevet (1 Kor 1:26-31).
Det var inte många som var mäktiga,
visa eller förnäma när Gud kallade
Gud väljer det som är svagt
det som är ringaktat
Gud har valt oss!
Vi behöver inte skämmas vare sig
inför oss själva eller inför vår Herre
över oss själva, våra brister!

Men visst grubblar många av oss på
om vi duger, om vi passar in
Vi vill smälta in i gruppen, arbetslaget
föreningen eller församlingen.
Vi vill vara med och bli sedda,
bekräftade, accepterade
Ja i själva verket längtar vi alla
efter att bli älskade

I dagens text ( Mk 2:13-17) fattas en fråga
I vår tid undrar alla: varför?
och frågan varför saknas här.
Vi är vana att ta reda på saker och att förhandla
När ska vi gå, vart, hur, kostar det något?
Följ mig
säger Jesus
Tänk om Levi hade svarat varför?
Jag har ingen lust

eller som vi ofta säger:
kan vi inte hitta på något annat istället?

Utanför tullhuset sa Jesus: Följ mig!
Och Levi steg upp och följde honom.

Bara så där reser han sig upp
han går sin väg med Jesus
han går från det liv han tidigare levt
och i det ögonblicket sker ett val för livet
Här fanns inga förhandlingar
inga invändningar, inga klargöranden
Här fanns ett omedelbart gensvar
Levi visste att han ville vara med Jesus
Han kände igen Guds vilja
och den drabbade honom!

De flesta har nog sjungit Göte Strandsjös lilla visa:
Jag kan inte vad du kan.
Du kan inte vad jag kan,
men Gud har en uppgift som passar för mej
och en annan som passar för dig

Sån´t man passar för gör man kanske bra.
Sån´t man inte kan gör en annan säkert bättre.
Jag kan inte...

Men vår förmåga att identifiera Guds vilja,
att hitta uppgiften, är det lite si och så med
Vi funderar och tänker och tvivlar
Har jag hört rätt, känns det bra
kan Gud verkligen vilja detta, nu?

Varje människa som kallas in i kyrkans vigningstjänst
prövas och lämplighetsbedöms
De får en avgörande fråga som gäller alla:
Hur vet jag om det är min egen längtan, det jag vill
som talar eller om det är Guds röst som hörs
Jesus som har användning för mig?
(Min vilja och Guds kan förstås också sammanfalla…)

Tänk om kallelsen att följa Jesus
inte genast leder oss ut i sysslor och handlingar
inte blir till stora projekt
Tänk om kallelsen först blir en väg
att vandra in i sig själv
ett sökande efter meningen och målet
den mening som Gud ger
Jesus vill ha det vi kan
våra förmågor vill han ha
De är ju från början Guds gåvor
och i kallelsen gör han anspråk på Dig och på dem

Vandringen in i det egna
blir till en sändning ut till andra!

Men alla svarar inte ja
Jesus berättar (Lk 14) om en man
som bjöd många gäster på fest
Men en hade köpt en åker och
en annan hade skaffat fem par oxar
och en hade just gift sig…
De inbjudna som vi förstår är Guds folk
avböjer vilket förargar värden som är Gud själv
Abrahams barn tackar nej till Guds gästabud!
Vilka genomskinliga ursäkter
mark köper man inte osedd och
fem par oxar är en investering
som kräver att man övervägt
hälsa och kondition

Nu blir det skvaller och skandal
Lite av Damernas värld, Hänt Extra,
Expressen och Aftonbladet
Kom ihåg att vi i kyrkan inte ligger långt efter
och det tisslades och tasslades redan om Jesus
Ryktet går: Jesus ligger till bords med
tullindrivare och syndare
Jesus umgås med dem. Med dem! Hur kan han!
Ja, kanske hade de roligare fester
var de spännande, vetgiriga och underhållande människor?

Det finns fler skäl…
Jesus säger något genom det han gör
Handlingen berättar något
Det du gör talar högre, säger talesättet

Han vill att vi ska följa honom
till och med över gränsen
för det som passar sig
Vi ska ska nöja oss med det präktiga
med dem som redan lever passande liv
Han kommer för att kalla syndare
för att möta de behövande
utöver, bortom och förbi det trygga och invanda
Vi behöver inte gå själva (ensamma)
Vi har sällskap, Jesu sällskap
och vi är kallade och sända

Vi kan inte förskansa oss i
våra församlingshem och kyrkor
bygga borgar runt vår ekonomi
Vi inbjuder folk att komma
men kallelseorden Följ mig betyder mer
Uppdraget Gå ut i hela världen
sänder oss längre

Så om orden Följ mig hörs
ska vi börja förhandla?
Fråga varför?
Eller svara vårt ja
och gå dit han sänder oss…

söndag 25 maj 2008

Som en färja över mörka vatten

2480 passagerare kan finlandsbåten Amorella ta
Två och ett halv tusen människor
kan genom att kliva ombord på det
flytande huset, likt en liten stad,
ta sig mellan Sverige och Finland

Eftersom det inte finns någon Ölandsbro
till Finland får man flyga eller åka båt
Gotlänningarna som har sin huvudförbindelse
mellan ö och fastland med färja
har i många år kallat båten för
gotlänningarnas landsväg
Just för att man tycker att Vägverket
borde stå för den färjan
likaväl som för färjan mellan
det gotländska fastlandet och Fårö

Båten bär som en bro över mörka vatten!
Like a bridge over troubled water…
Jag vet eftersom hela lördagen
färdades jag och många av
församlingens anställda medarbetare
liksom en betydande del av kyrkorådet
över vattnet, burna av Finlandsbåten Amorella

Vi har varit på besök i
Åbo svenska församling och
vi bär varma hälsningar
hem till Olaus Petri församling
från kyrkoherde Eero Sepponen och hans stab.

Torrskodda färdades vi över vattnet
symboliskt genom vattnet
från en stad till en annan
från ett land till ett annat

Vi tänker ibland att stora färjor
tillhör det moderna
men en av de stora färjebyggarna
var en av Bibelns utmärkta snickare: Noa som byggde arken
Han fick i uppdrag att förhindra jordens undergång
Guds uppdrag var tydligt:
rädda livet – bygg en båt!

Hedersmannen Noa lydde
och hans hembyggda färja
blev en livbåt och Noa blev
vår förste store livräddare

Att alla färjebyggare kopierat
hans projekt ser man ju: plats för alla
med flera däck och tillräckligt med
utrymme att sova på
mat och vatten för 40 dagar
Han byggde sjösäkert och i brist
på radar skaffade han en flygande spanare…
(Tänk så mycket royalty Noas
familj gått miste om)
Med oss från den första tiden bär vi bilden
av en farkost, en båt, en färja
som kan rädda mänskligheten.

De flesta av oss här idag befinner sig
i kyrkans mittskepp, en slags katedralkatamaran,
en flerskeppig kyrka, som en farkost
vilken för mänskligheten undan
ondska och fördärv till ett efterlängtat hemland.

Ofta har man använt bilden av kyrkan
som ett skepp, som en livräddningskryssare
På resan påminde komminister Claes oss om
uttrycket: Kyrkans skepp är fast
grundat på hälleberget

Båten har också blivit en symbol
för den ekumeniska rörelsen
Vi färdas tillsammans genom livet,
genom tiden och historien i ett skepp
Kristi kyrkas skepp

Min optimistiska läggning får mig
att vilja påpeka några erfarenheter:
Den som har åkt finlandsbåt en sen kväll
vet att det kan bli fullständigt kaos
ombord på vanliga färjor
Och redan Paulus led skeppsbrott
på en av sina missionsresor
Så vi behöver påminna varandra om
att sammanhållningen ombord är viktig
liksom att man håller fartyget på rätt kurs
På resan har vi sjungit en och annan
visa om havet:
Min båt är så liten och havet så stort,
men Jesus han håller min hand…

När jag var liten sjöng vi ofta den här sången:
Bibeln är boken som Gud oss gav
den är kompassen på livets hav
Följer du den går du ej i kva-av
Bibeln är boken idag!

Anledningen till att texten om Noa
finns med idag är att vi skall
påminnas om vårt dop
Även dopet kan liknas vid en livbåt
Vi görs till Guds utvalda barn i
dopet som räddar undan synd och död
och för oss till det eviga livet!

Den etiopiske hovmannen som vi
också läst om är en sann sökare
Han undersöker och ställer frågorna
och när han får svar blir han så överväldigad
att hans liv förändras: han vill genast bli ett Guds barn!
Finns det något som hindrar att jag blir döpt?
Han vill i detta ögonblick, nu, få höra Guds namn
ropas ut: I Faderns, och Sonens
och den Helige Andes namn

Vi läste att när de stigit upp ur vattnet
ryckte Herrens Ande bort Filippos
Etiopiern blev så gripen av att
bli Guds barn att allt runt omkring
för ett ögonblick försvann
till och med Filippos
Det mesta kom tillbaka men vart
Filippos tog vägen kan man fundera över…
Våra kritiker ser oss så där: vilsna
utan koll på omvärlden, inkrökta drömmare
borta i en annan värld

Men ska man fara med kyrkans skepp
måste man ha omvärlden i sikte
och uppmärksamheten på topp
även om man något ögonblick blir
överväldigade
Men visst, i Jesu närhet finns hänryckning,
finns helig Ande.

Genom kyrkans historia har dopet
var som en biljett, ett pass
förutan vilket man inte kunde
vara med fullt ut
De odöpta fick till och med lämna kyrkan
när nattvardens måltid skulle delas
Nattvarden är de döptas och troendes måltid
Är det att stänga ute, att sätta upp hinder
Nej det är så kyrkan i alla tider
har bekänt och handlat
inte konstigare än att man för att få flyga
till somliga länder behöver biljett, pass och visum

Alla är välkomna i rörelsen till altaret
Innan dopet får man ta emot välsignelsen
och ibland gör de döpta så också
om de av olika anledningar den här dagen
inte deltar i delandet av bröd och vin.

I den Evangelisk-lutherska kyrkans i Finlands katekes
som vi förärades under vår resa i österled
kan vi läsa: Dopet gör oss till Kristi lärjungar
och medlemmar i den kristna kyrkan
Ända sedan vår födelse är vi delaktiga
i människosläktets gemensamma skuld,
men i dopet blir allting förlåtet
och vi kläds i Kriti renhet
Den heliga Anden föder oss på nytt
och ger oss tro, som förtröstar
på dopets löften.


Dopet bär oss genom och över mörka vatten
Med Guds folk som en gång gick
genom Röda havet från slaveri,
förtryck och fångenskap
går vi till ett nytt liv i frihet
Bakom oss lägger vi hela mänsklighetens
koppling till hat, ondska och våld
och framför oss ligger det nya livet i Kristus.
Ett liv öppet för Guds nåd och kärlek.


Predikan 1 söndagen efter Trefaldighet i Olaus Petri kyrka, Örebro

Andra bloggar om: , , , , ,

torsdag 1 maj 2008

Kamp mot beroendets slaveri

Nykterhetsrörelsen är djärv i många avseenden. Även den inbjudan till mig, som erfaren präst och förkunnare, att tala här idag i Gothems kyrka, är modig. Anden skulle ju kunna falla över mig och då vet man inte var, när eller hur det slutar.

Folknykterhetens dag högtidlighålls över vårt land. En dag med anor och en dag vars betydelse växer år för år. Den rörelse som firar behövde på 1800-talet mobilisera mot floden av alkohol som höll på att dränka det svenska folket. Resultatet blev en mäktig rörelse av medvetna människor som stod upp för sina ideal och för sina medmänniskor.

Situationen idag är naturligtvis helt annorlunda. Vi vet genom många års forskning vilka de sociala och medicinska skadeverkningar alkohol och olika droger har. Vi känner riskerna och ser följderna. Ändå behöver vi öka vår medvetenhet. Särskilt för de ungas skull.

Alkoholfloden ser idag inte riktigt ut på samma vis. Inga arbetsgivare betalar löner i sprit. Vi har en socialt ansvarsfull alkohollagstiftning med statlig monopolförsäljning, åldersgränser, en genomtänkt prispolitik och med kontroll över vinstintressena. Om den räcker till för att skydda finns det många meningar om. Särskilt som riskerna för de unga överväldigande stora.

Vi som vuxit upp med serietidningarnas gestalter, ja vi läste förstås också Platon, Homeros och Strindberg, minns att Fantomen vid sina besök på barerna i de skumma kvarteren alltid beställde ett glas mjölk. Idag förstår vi det pedagogiska i hans beteende. Men det goda föredömet framstår också som en saga, en osannolik fantasi. Få kan motstå trycket av rådande trend.

I vissa städer är det, åtminstone under sommarmånaderna, lättare att få tag på alkohol än att få sig en kopp kaffe. En stor stark är standard-beställningen, inte en kopp kaffe med bröd. Antalet festivaler och öltält får uttrycket som svampar ur jorden att verka försiktigt. Krogvärlden har vuxit oerhört och de unga befinner sig i en utsatt situation just därför att alkohol- och drogfria miljöer har blivit sällsynta. Därmed exponeras de unga i högre utsträckning än förr. I Uppsala visar en test som nykterhetsrörelsens unga genomfört att i 29 av 39 barer och restauranger var man beredd att servera ungdomarna (i åldern 14-17) öl, vin eller sprit.

Vistas man ofta i miljöer där normen är att man brukar alkohol och det i stort överflöd – är risken extremt stor att man imiterar beteendet runt omkring. Somliga klarar måttligheten, men andra fastnar i ett beroende som blir dem övermäktigt. Åtskilliga av de ungas mötesplatser är högriskmiljöer vad gäller alkohol, droger och våld. Man behöver inte måla hotbilden med dramatiska ord – det är bara att ta sig några promenader i våra stadskärnor för att inse situationens allvar. Visbys nattliv under sommarmånaderna förskräcker. Och de gotländska ungdomarna som inte åker hem till något fastland blir extra utsatta. De riskerar mer än de tillfälliga besökarna att fastna i sommarfestandets malström. I många städer har ungdomen tagit över stadskärnorna nattetid – och det vi tigande accepterar för våra ungdomar är miljöer vi inte själva vill vistas i.

I takt med att vårt samhälle alltmer har öppnat sig mot omvärlden har även inflödet av alkohol och droger vuxit. Vår förmåga att med förnuft hantera bruket tycks gå i andra riktningen. Examens- och skolavslutningsexcesserna är väl ett uttryck för det.

Igår hörde vi på nyheterna att alkoholen sätter bedömningsförmågan ur spel, den del av hjärnan som bedömer och reagerar på risker och hot kopplas ner. Det är alltså ingen tillfällighet att så många olyckor sker och så mycket våld frodas där alkoholen gått in i överflöd. Alkovåldet, kom ihåg detta nya ord och använd det, måste motverkas och bekämpas. Så mycket omotiverat lidande ska vi inte, kan vi inte, acceptera. Många är de barn som far illa därför att föräldrarna inte kan hantera sitt sitt beroende, sitt drickande. Många förlorar sitt omdöme. Den oansvariga gränslösheten i berusning gör att barn tillfälligt eller mer permanent mister det skydd och den omsorg de har rätt till och såväl behöver. Och vi talar om många tusen barn och ungdomar. Hundratusentals enligt statistiken.

Välmenande kampanjer kan knappast råda bot på människors beroende. Och det finns många beroenden som förslavar och binder människor, som ruinerar och förstör. Spelberoendet är ett sådant. De som redan hamnat i spelberoendet får ofta den bästa hjälpen av andra med eget beroende. Så är det också för den som kämpar med sitt beroende och begär till alkoholen.

Idag ska vi inte bara tala om hoten. Vi gläds åt de goda exempel. Vi gläds idag över Anonyma Alkoholister som har utfört underverk genom att dela erfarenheter med varandra och genom kunskap och insikt blir deras arbete glädjande framgångsrikt. Man har i AA också förstått vilken roll släkt och vänner har genom att vara medberoende eller möjliggörare. Dessa livräddare är värda vår hyllning. Martin Lind, biskopen i Linköping, citerade ofta redan i sin ungdom Luther. Det citatet har fastnat hos mig. Ungefär så här sa Luther: Det varvid du fäster ditt hjärta, det är din Gud. Avguden alkohol har man i AA vänt sig bort ifrån. Nu förlitar man sig på och överlåter sig till den Gud som stöder, förlåter, upprättar och bär.

Vi gläds idag över nykterhetsrörelsen som har vänt den nedåtgående trenden. Nya medlemmar söker sig åter till logerna. De erbjuds ett alternativ som har betydelse långt utanför den egna gruppen. En kraft som går emot trenden, en motkraft, en samhällskraft som genom det egna föredömet har mycket hög trovärdighet. Vi är många som respekterar och uppskattar nykterhetsrörelsen outtröttliga arbete för att ge människor ett gott liv utan droger och alkohol.

I mitt yrke är frågor som har med normer och värderingar ofta framträdande. Man uppfattas lätt som moraliserande och fördömande om man diskuterar livsstil och goda och rätta handlingar. Men det måste vi våga utsätta oss för, och det gör nykterhetsrörelsen föredömligt.

Vi gläds idag åt att nykterhetsrörelsen såväl som kyrkan är aktiva i kampen för och vaktslåendet om människors värde och värdighet. Vi ägnar oss inte åt hyttande med ett moralismens utpekande och skuldbeläggande finger. Skuld och skam är inget mål för oss.

Vi arbetar som bundsförvanter i medmänniskans tjänst – för att människor ska kunna reflektera över sina egna liv och välja väg, för att de ska kunna slippa destruktivt beroende, för att de ska kunna leva fria och upprättade istället för fjättrade och förslavade!

Högtidstal vid firandet av Folknykterhetens dag 1/5 i Gothems kyrka

måndag 24 mars 2008

Triumfbågen är här - inte i Paris















Färger betyder mycket i våra liv

de bidrar till festen och högtiden

Frågar man medelsvensson om vilka

kyrkliga färger julen har, så tror åtskilliga

att det antingen är grönt (som granen)

eller rött (som tomten)

Och påsken då? Ja, den är nog gul (som kycklingar)!

Att vi firar med Kristus rättfärdighets vita färg

tycks vara okänt (eller möjligen bara ointressant?)


Men det var ofta färg och fest runt Jesus

Jesu lärjungar låter mycket

det hände i uppsluppenheten lite nu och då

Som i Lukasevangeliets intåg i Jerusalem

I sin glädje prisade de ljudligt Gud

för alla underverk de sett

De ropar: Välsignad är han som kommer,

konungen, i Herrens namn

Fred i himlen, ära i höjden

Mästare säg åt dina lärjungar att sluta,

säger Fariséerna då.

Jesus svarar: Jag säger er att om de tiger

kommer stenarna att ropa


Inte bara stenarna utan många

av en kyrkas föremål runt omkring oss

vittnar och berättar

De pekar långt utöver sig själva

och leder våra tankar vidare.

Tänk på Triumfbågen i Paris

som Napoleon ville uppföra

som ett minnesmärke, ett vittnesbörd i sten

till minne av en seger vid Austerlitz 1805


Men varför gå till Paris

när vi har vår egen triumfbåge

över en seger så storartad att allt annat förbleknar

Idag ska vi se på detaljer i vårt kyrkorum

Kristus med segerns krona på korset,

Uppståndelsen ögonblick när Jesus lämnar sin grav

och Kristus domaren, Herre över allt och alla

Triumfbågen är den valvbåge där långhuset

(eller mellankoret) övergår till själva koret

På den platsen i kyrkorummen hängde man

redan på medeltiden krucifix

och så gjorde man ännu 1935 i Olaus Petri


Vårt krucifix (av Knut Nordenskjöld) lyser

likt en gyllene sol i kyrkorummet

Symboliskt är mörkret tecken för

ondska, synd och död

och ljuset för hopp och liv

När vi ser korset kastar det ljus över lidandet

Jesus som torterats, som tvingats bära

det övermäktigt tunga korset

Han som hånats och förlöjligats

Han spikades på korset


Vår värld är fylld av sådana övergrepp

Människans förmåga att förnedra,

plåga och göra illa är gränslös:

mobbing, förföljelse, tortyr, överlägsenhet

Som vi fick höra i påsknattens predikan

om konfirmandernas resa till Polen

och ett koncentrationsläger Stutthof

Gränslöst och ofattbart

gjorde man människor illa


När Jesus utsätts för tortyr och förföljelse

blir hans lidande ett fokus

för det som pågår i världen

Alla som befinner mitt i det outhärdligt svåra

möter i hans lidande Guds medlidande

Jesus lider för att beröva

synd, ondska och död dess makt,

Han lider i vårt ställe

Det är då man kan se skenet

från den korsfäste


Strålglansen från Kristus

triumferar över lidande och död

Han som är världens ljus

når framför våra ögon hela världen

Ljus lyser från Kristus

segerns Herre

i vårt Truimfkrucifix


Maria från Magdala och den andra Maria

ser vi till höger i altarskåpet

Kvinnorna kom för att se graven

De hade förlorat sin vän och mästare.


När vi ser vårt altarskåp ser vi förlusten

I påskens berättelse förlorar Maria, Jesu mor,

sin Jesus, sitt vuxna barn,

lärjungarna förlorar sin vän och rabbi

Jesus förlorar sitt eget liv

I deras förluster samlas vår egen stora sorg

vår förtvivlan över barn som dör ifrån oss,

vänner som blir obotligt sjuka

och vi hör mänsklighetens suckar

ur flyktingläger, fängelsehålor

ur svält, törst, hunger, fattigdom

Men förlusten är inte berättelsens poäng

Vi förstår det när Herrens ängel

stiger ner från himmelen

och rullar undan stenen


I altarskåpets mittparti

ser vi så den uppståndne Jesus

lämna sin grav omgiven av uppvaktande änglar

Och där ser vi maktens redskap, soldaterna,

försänkta i djup sömn

Kan det göras tydligare att makten

inte har svaren

att världens härskare inte förmår se

det som Gud gör

Då och där är de maktlösa

Vapnen är oskadliggjorda

när uppvaknandets under sker


Vi har alla gråtit vid någons grav

Vid Jesus grav ser vi på döden

Nu i påskens ljus blir döden något annat

den är inte gränsen mot

glömska, tystnad och utplåning

Inför döden överlämnar vi varandra

i Guds barmhärtiga händer

Döden har förlorat sin makt

Jesus lämnar grav och död

för att gå till Livet


Påsken talar till oss om att

Guds rike finns på andra sidan

Vid graven ser vi uppståndelsen

Ett hoppets tecken

Hur kan vi ha låtit uppgivenhet

och hopplöshet breda ut sig så –

när Jesus har gått genom död till liv?!


Texten idag avslutas med dopbefallningen

som vi också kallar för missionsbefallningen

Och nu kan vi lyfta blicken till det mittersta

korfönstret (av Carl Almqvist)

föreställande den triumferande Kristus

iförd krona och bärande Livets bok

Jesu dopbefallning inleds: Åt mig har getts

all makt i himlen och på jorden

Här är Jesus som ska möta oss

och döma oss med sin kärleks mildhet


Många avvisar korset, graven, domen

de säger nej till Jesus

som kyrkan, dess folk och föremål

berättar och vittnar om


Alltför många tror att religion

är stupiditet och dumhet

och inbillar sig att just de

genom sin religionslöshet

genom sin brist på tro

är på väg mot ett högre stadium

De lämnar religion, tro och Bibel

bakom sig för att de vill vara moderna

Som om religion och tro står emot allt insiktsfullt

allt medvetet och modernt

som om religion och tro förhindrar

byggandet av ett gott

och välfungerande samhälle

Om sådant skriver Peder Thalén i

sin understreckare i Svenska dagbladet

Men hur ska vetenskapen och den

profana humanismen kunna ersätta

och fylla den roll som religion och tro spelat?

På den frågan har de inga bra svar

Det är som om de ville att grammatiken

skulle ersätta poesin


Förlusten av den kristna tron belastar

människor oerhört hårt

De får bära sina felsteg själva

Tyngden av sjukdom, lidande och död

hamnar på den enskildes axlar


Ingen Gud går lidandesvandringen före dem

Ingen gör dem sällskap som innesluter deras smärta

Ingen gör väg genom övergivenhet, mörker och död


Påskens morgon gryr

Det vi trodde var nederlag och förlust

visar sig vara något helt annat

En triumfens båge

slås över avgrunden

Himmelens ljus

strålar ut från honom,

han som stigit upp till himlen

och sitter på Faderns högra sida

därifrån igenkommande i härlighet

till att döma levande och döda

på vilkens rike icke skall varda någon ände!


Om tingen med färg och form vittnar så tydligt

och lärjungarna högljutt lovar Gud

borde också vi våga visa var vi står

Så som det står skrivet:

Jesus Kristus är med oss

alla dagar till tidens slut

Kristus är uppstånden!

Ja! Han är sannerligen uppstånden!

Predikan i Olaus Petri kyrka Påskdagen 23/3 2008

Andra bloggar om: , , , , ,



söndag 16 mars 2008

Gustav Vasa istället för Jesus?

Predikan i Olaus Petri kyrka, Örebro

Palmsöndagen den 16/3 2008

Text: Matteus 21:1-11


Idag tågar Jesus in Jerusalem

precis som han gjorde

1 advent förra året

och i själva verket

för 2000 år sedan

1 advent kommer Jesus

i ett intåg värdigt en kung


Hans ankomst förebådas

och julens innersta budskap

blir tydligt - Gud kommer

på olika sätt, som ledare och kung

som nyfödd, som ett barn

Gud kommer för att dela

människans utsatthet och liv


Men dagens intåg i triumf

förvänds snart till en vandring

längs smärtans väg (Via Dolorosa)

Guds son kommer för att lida

med sin mänsklighet

för att kläs i narrkåpa

och törnekrona

Festen och glädjen

vänds i förnedring och sorg

innan påskdagens morgon ska gry…


Berättelse är en och den samma

men tydning flerfaldig beroende på

vilken bakgrund vi ser den mot


Inkarnationens under

eller försoningsverket


Gud föds som en av oss, som ett barn

och helgar det mänskliga livet


Gud dör för vår skull, i vårt ställe

för att besegra det onda

och utplåna synden och döden


I veckan som gick hade jag möjlighet

att delta i Barnrättsakademins konferens

om Medmänsklighet - barns rätt?

Där berördes bland annat barns förhållande

till de stora berättelserna om liv och död

om tillvaron, dess villkor och gränser


Enligt Barnkonventionen har barn rätt till

ett andligt liv, till andlig mognad och växt

de har religionsfrihet (Art 14) som inte bara

betyder rätt att avstå från religion

utan också rätten till tro och religionsutövning

Och i artikel 17 slås vikten fast av … att barnet har

tillgång till information och material

från olika nationella och internationella källor,

särskilt sådant som syftar till att främja

dess sociala, andliga och moraliska välfärd…


Är då Evangeliet vi läste utbytbart?

Vad ska vi ersätta det med?

Är berättelsen om Gustaf Vasas intåg

i Stockholm 1523 likvärdig?

Betyder de allierades intåg i Paris eller Berlin

eller någon annan liknande intågsberättelse

detsamma som Jesus ritt in i den heliga staden?


Historien är fylld av tågande arméer,

folkmassor och demonstrationer

Alla handlar inte om glädje

och drömmar om befrielse

Vi kan också se kinesiska tanks på väg för att

rensa den Himmelska fridens torg från studenter

eller armélastbilar på väg in i Lhasa i Tibet

för att kväsa protester


Berättelsen om Jesus ger oss ett redskap

med vars hjälp vi kan se

Vi blir varse att ibland sammanfaller

vår och folkens lovsång till Gud

med kampen för Fred på jorden


Vad finns det mer i Jesu intåg

som talar till oss och som vi

bör vara särskilt rädda om?


Lärjungarna skaffar rekvisita, åsnestoet lånas

Herren behöver dem, säger de

Ett tecken på att det vi äger

och har - åsnor, cyklar, bilar,

kan tjäna olika ändamål

Inte fullt så enkelt att överlåta våra saker

Det vi fått tag på håller vi gärna fast i

Ibland behöver Herren dem

Våra tillhörigheter kan få tjäna

det högsta goda vi känner:

Gud och Guds vilja


Jubla dotter Sion, din konung kommer till dig

I ringhet kommer han ridande på en åsna

Profetord från Sakarja (kap 9:9), ca 500 år f Kr

Soldater kom till häst, Jesus på ett

fredligt arbetsredskap, en åsna

Intåget väcker politiska förhoppningar

om att ockupanterna skall slängas ut

Och Herodes-släkten skall bytas ut

Jesus får profeternas urgamla hopp

att vibrera mitt i historien

Svärd skall slipas om till jordbruksredskap

Rätt skall skipas

Godhet och trofasthet möts

fred och rättvisa omfamnar varandra (Ps 85)


Jesus uppfyller profetens ord, och vi

får hjälp av texten att fråga och undersöka:

Vad är en profetia? Behövs profetior?

Tror vi på profeter? Använder Gud profeter?

Vem lyssnar vi till? Vilka är våra profeter?

Perrelli? Rongedal? Reinfelt? Sahlin?

Stefan Edman? Martin Lönnebo?

Vilka litar Du på?

Vem talar om nuet och framtiden

så Du vet att det som sägs

bär sanningen som krona?


Mantlar breds ut, kvistar strös på vägen

Folket ropar Hosianna!

Välsignad vare han som kommer

Han som kommer är Messias

Guds smorde, den utvalde räddaren


Sedan vi var små har vi hört dessa texter

Vi borde vid det här laget ha hört nog,

Borde vi kanske hålla med dem som

anser att barn inte har med

religion och heliga texter att skaffa

Men nej! Så mycket har dessa texter

undervisat och inspirerat oss

och tvingat oss att fundera och tänka

Vi gör barnen arvlösa om vi stänger dörrarna

till det heliga, till Guds vilja och anspråk


Men faran för fanatism och fundamentalism?

Den löser man inte med att placera religion i giftskåp

Att vara nära Jesus betyder inte dårskap

oförnuft, att intellektet sätts på sparlåga

Understundom är det precis tvärt om!


När Jesus kommer är det lätt att ryckas med

(svårt att tro i en svenskkyrklig miljö

Höjden av hänryckning är att vi

surrar lite i vapenhuset eller fridshälsar

artigt nickande med utsträckt hand)

Vid intåget i Jerusalem var det sydafrikansk glädje

latinamerikansk karnevalsstämning

Folk kom på fötter, sjöng och ropade


Vår gudstjänst inleddes med vår gemensamma

procession härinne runt koromgången

Vi viftade behärskat med våra palmblad

Så mycket Sydafrika eller Latinamerika

syntes inte… inte utanpå

Men inuti där glöder och brinner det!

Håll med om att vi kunde låta mer

Vi vågar mer, behöver mer, kan mer!


Blir vi för försiktiga riskerar vi att

medverka till att barn och ungdomar

inte alls får möta Jesus

Tänk om de inte blir tagna i famn och välsignade

av Jesus - han som inympar självtillit och tilltro

Tänk om de unga inte längre får gå

med den barmhärtige samariern

som osjälviskt ger vård och omsorg

Tänk om de inte blir förlåtna och älskade

med den förlorade sonen

Tänk om de inte får äta bröd och fisk

i måltiden som delas, som räcker till alla

Tänk om de inte får följa med in i Getsemane

och anar hur svårt ett vaket medlidande är

tänk att de inte får sörja vid korset

eller tro vid den tomma graven


Kristen tro är berättelsen om livet

Kristen tro är rörelse

Människor reser sig

Fötter rör sig för Guds skull

Människor går i Guds tjänst

för det som är kärleksfyllt, rätt, gott och sant

Den som blir engagerad av livet

som blivit rörd av Gud

påverkas och förvandlas!


Snart följer stilla veckans allt tyngre steg

Tänk om barnen inte fick vara med

Jesus in i Jerusalem

Idag ljuder vårt Hosianna

Vi välsignar han som kommer

i Herrens namn
Den glädjen behöver och ska vi

bära med oss inför det som kommer…